Klockan 4 ringde jag till mamma, som skulle komma och vara med sonen, och sa att hon kan nog komma nu, men det inte är nån brådska än. När hon kom så tänkte jag att: "Jag hoppas jag åtminstone har öppnats 4 cm så vi kan lämna inne på förlossningen", och inte behöver komma hem tillbaka utan bebis. I bilen på vägen dit fortsatte värkarna med 5 minuters mellanrum, men hade ännu börjat kännas lite mera, så jag fick faktiskt anstränga mig och andas med i varje värk.
Eftersom klockan bara var 5 på natten så fick vi parkera på akutens parkering och gå in den vägen. Vi fick stanna så att jag kunde andas igenom 2 kanske 3 värkar på vägen upp till förlossningen. När vi kom upp till förlossningen bemöttes vi av en trevlig BM. Eftersom hon inte tyckte att jag såg ut att ha speciellt ont så satte hon på en CTG-kurva och där låg jag i 20 minuter. Och värkarna kom fortfarande med 5 minuters mellanrum. När BM kom för att kolla kurvan så blev hon överraskad och tyckte att jag hade ganska starka sammandragningar. Så hon undersökte och till hennes och MIN förvåning var jag öppen 8 cm. Så hon fick plötsligt lite bråttom att få på mig sjukhusets kläder och gav mig en stor binda och sa att: "Vattnet kan gå närsomhelst".
Vi blev då flyttade in till förlossningssalen och eftersom det kändes bäst att stå och gunga under värkarna så gjorde jag det också. BM kom och frågade om jag ville använda lustgas, men jag tackade nej då jag inte tyckte att värkarna ändå gjorde såå väldigt ont. Och jag var ju ändå öppen 8 cm redan och skulle antagligen snart få lämna ifrån mig lustgasen då. Bm satte på CTG-kurva igen så de kunde ha koll på lillans hjärtljud. Efter några värkar i stående gungande ställning började det trycka på lite och jag bad C ringa på, och BM kom in och tyckte ja skulle lägga mig ner och ta några värkar liggande. Sagt och gjort. Men de blev inte många värkar till förrän jag faktiskt ville börja krysta och BM undersökte och jag var då öppen 10 cm med bara en liten kant kvar. Så då tyckte hon att nästa värk får jag börja krysta, om jag vill. När nästa värk kom tog jag i allt vad jag orkade och då tog BM även hål på hinnorna så att den lilla kant som fanns kvar skulla ryka på samma gång. Och de blev väldans vått där jag låg när allt vatten strömmade ut. Det spände på något fruktansvärt och jag hann inte krysta många gånger så var hon ute, klockan var då 06.01. C talade då om för mig att det var en liten flicka. En sekund senare hade jag henne uppe på bröstet och blev så väldigt lycklig.
Vår lilla tös som inte var så liten vägde 4070gr och mätte 50cm.
En alldeles underbar liten tös.
Förlossningen blev räknad att den tog 5 timmar efter att värkarna satt igång. Och krystandet tog endast 2 minuter. Och vi hann bara vara en timme inne på förlossningen innan hon blev född.
Även andra gången blev en otrolig och unik upplevelse. Tänk att det kan vara så häftigt att föda barn.
